Kastrering och sterilisering hos hund och katt– fördelar och vanliga frågor

Kastrering och sterilisering är vanliga veterinärmedicinska ingrepp som görs på både hundar och katter. För många djurägare väcker beslutet frågor: Vad innebär ingreppet? Hur påverkas djuret efteråt? Vilka fördelar finns det? I det här inlägget går vi igenom vad kastrering och sterilisering innebär och vad du som djurägare kan förvänta dig.

Vad är skillnaden mellan kastrering och sterilisering?

Begreppen används ibland som synonymer i vardagligt tal, men medicinskt sett betyder de olika saker.

Kastrering innebär att djurets könskörtlar tas bort. Hos hanar avlägsnas testiklarna och hos honor tas äggstockarna bort, ibland även livmodern. Ingreppet gör att djuret inte längre kan fortplanta sig och att produktionen av könshormoner upphör.

Sterilisering innebär att fortplantningsorganen inte tas bort, utan att äggledare eller sädesledare blockeras eller delas. Djuret kan då inte få ungar, men hormonerna fortsätter att produceras i kroppen.

I praktiken är kastrering betydligt vanligare hos både hundar och katter eftersom det även ger flera medicinska och beteendemässiga fördelar. I Sverige utförs normalt inte steriliseringar så därför fokuserar vi framåt enbart på kastrering.

Fördelar med kastrering

Det finns flera skäl till att veterinärer ofta rekommenderar kastrering.

• Minskad risk för vissa sjukdomar
  • Hos tikar och honkatter minskar risken för juvertumörer om kastrering görs tidigt i livet.
  • Ingreppet förhindrar också livmoderinflammation, en allvarlig sjukdom som kan drabba okastrerade honor.
  • Hos hanar minskar risken för bland annat testikelcancer, prostataproblem och perinealbråck.
• Minskad risk för oplanerade kullar
  • Kastrering är ett effektivt sätt att förhindra oönskade valpar eller kattungar.
• Beteendeförändringar
  • Hos vissa djur kan kastrering minska beteenden som revirmarkering, stark könsdrift eller att rymma i jakt på en partner. Effekten varierar mellan individer och beror också på djurets ålder och tidigare beteenden.

Hur går kastrering till?

Kastrering utförs av veterinär under narkos. Djuret undersöks först för att säkerställa att det är friskt nog för operationen.
Själva ingreppet är relativt snabbt och djuret kan i många fall åka hem samma dag. Efter operationen får djuret smärtlindring och instruktioner om vila och sårvård.

Det är vanligt att djuret behöver bära krage eller skyddskläder under läkningsperioden för att undvika att slicka på såret.

Hur påverkas djuret efter kastrering?

De flesta djur återhämtar sig snabbt efter ingreppet. Under de första dagarna kan djuret vara lite trött eller mindre aktivt, vilket är normalt efter narkos och operation.

Efter kastrering minskar kroppens energibehov. Hur mycket varierar mellan individerna men alla får en minskning. Därför är det viktigt att anpassa fodermängden redan dagarna efter kastreringen och regelbundet kontrollera hullet och justera mängden mat.

Många djurägare upplever också att deras djur blir lugnare efter kastrering, men personligheten förändras i regel inte.

Negativa effekter av kastrering förekommer och de vanligaste är viktuppgång (pga minskat energibehov), pälsförändringar och urininkontinens.

När är rätt tid att kastrera?

Tidpunkten varierar beroende på djurslag, ras, storlek och individ. Vi rekommenderar generellt att katter kastreras från 6 månaders ålder, tikar mellan första och andra löpet och hanhundar vid 1-1,5 års ålder.

Din veterinär kan ge råd om när det är lämpligast för just ditt djur.